Idag är pappas lediga dag. Ser ni hur jag strålar. E kort liten tid kan jag nu vara mig själv.
Jag har nyligen fått erövrat denna magiska halvtimme. pga Daniels två jobb å min onödiga tillvaro har halvtimmen varit bort en tid.
Nu sitter jag här. I datorn värld tog jag igen tillflykt. lillababy å jag googlade namn. men utan något resultat som kunde få oss att jubla.
Något fundersam över vad lillababy och jag kan göra denna stund på dan. vila ligger ju helt klart och toppar listorna. men till de behövs ingen dator?
Plötsligt är jag inte själv på min egna tid .. vi är tre. jag, lillamagen åsså datorn.
Tillsammans spelar vi harpan. de gemytliga sparkarana från magen måste vara ett bra tecken. å så otroligt viktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar