Ibland känns det bara som om man inte vet ngt.
Länge ha vi nu diskuterat denhär remonten av huset. vi har svängt ritningar upp å ner å vi har förstått varann. Kommit på för att få en trivsel i huset krävs en fullständig renovering. i princip så lämnar endast tre väggar.
Renoveringsbehovet bara växte. tills ett litet piip i telefon hördes. " önskar köpa hus i nykarleby" stod det. Liten yns av tvivel men ett helt annat hopp dök upp. va de dehär vi väntat på iallafall.
Jag hade nästan sett ljuset möjlighet. Igen.
Plötsligt slog det mig. renovera upp dehär huset är en massa möda å besvär. löns de?
Problemet var eller är. Att det idag var dagen D med banklånet. Motiveringen att se gullig ut för en banktjänsteman försvann. Dessutom hade jag sammandragningar... de regnade.. vi hittade ingen parkering. allt tog plötsligt stopp.
Där stod vi me viktigt beslut. som kändes någorlunda ojänomtänkt.
Linnea spelade alla kort helt rätt. målade söta katter åt bank"tanten". om å om igen. Daniel såg klips ut tills knepigare frågor dök upp. så såg han på mig för att få svar. å jag var utan klipts svar och svarade " VA?" bankstolen kunde lika gärna varit i en kyrka...
Nu har jag gömt mig i datorns värld å bloggar.. för man kan ju inte blogga om man är ledsen....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar